Erik Bryggman (1891-1955) bodde och arbetade i Åbo största delen av sitt liv. Han var det yngsta barnet i en tullvaktmästarfamilj. Som gymnasieelev studerade han vid Åbo ritskola. Han studerade vid Tekniska högskolan i Helsingfors och fick sitt arkitektdiplom år 1916. Efter diplomet arbetade han på några arkitekturbyråer i Helsingfors och flyttade tillbaka till Åbo år 1921.

Efter ett par i Åbo år kunde han öppna sin egen arkitekturbyrå. Han ville hålla den liten, med högst fyra eller fem anställda. Han tog ivrigt del i arkitekturtävlingar, ofta med framgång. Det kom mindre och större uppdrag: bl.a. sommarvillor, läroanstalter, sjukhus, industribyggnader och bostäder. Han ritade också möbler, minnesmärken och begravningsplatser.

Största delen av Bryggmans arbeten finns i Åbo med omnejd. Några arbeten finns på annat håll i Egentliga Finland. Bara ett fåtal finns på andra orter i landet. De viktigaste arbetena i Åbo är Uppståndelsekapellet, Åbo Akademis Boktorn, bostadshuset Atrium och Hotel Hospits Betel (nu Scandic Plaza).  Listan av byggda kulturmiljöer av riksintresse (utgivet år 2009 av Museiverket och miljöministeriet) omfattar åtta byggnader eller byggnadsgrupper av Erik Bryggman.

Erik Bryggman sökte tillfredsställelse i arbete, inte i allmänhetens ögon. Arkitekten Aulis Blomstedt berömde Bryggman i minnesrunan för tidskriften Arkitekten år 1955: ”Allt vad han rörde fick liv. Den mest vardagliga byggnadsuppgift, det mest anspråkslösa material förvandlades under hans händer till en sorts utkristalliserad mänsklighet, som inte låter sig fånga i ord. Arkitekturens dolda blomma hade slagit ut.” 

Erik Bryggman och sjuksköterskan Agda Grönberg (1892-1960) gifte sig år 1917. De fick tre barn, Erik (f., d. 1918) Carin (1920-93) och Johan (1925-94). Inga barnbarn. Familjegraven på Åbo begravningsplats ligger rakt framför Uppståndelsekapellet.