Sampo-huset, Erik Bryggman 1936-1938, nordiska arkitekter besökte huset vid Nordiska arkitektdagar 1939

Foto Milla Järvipetäjä

Bryggman-institutets representant, konstvetaren Mikko Laaksonen, föreläser i Konstakademin i Stockholm om Erik Bryggmans arkitektur baserad på sin ny bok. Föreläsningen är i hörsalen, Fredsgatan 12, Stockholm kl 18-20.

Erik Bryggman (1891–1955) var en av sin tids mest betydelsefulla finländska arkitekter. I början av sin karriär ritade han i Åbo flera bostadshus som företräder nordisk klassicism. Under åren 1927–1929 förde Bryggman funktionalismen till Finland, tillsammans med Alvar Aalto och Hilding Ekelund. Åbomässan, som 1929 planerades av Aalto och Bryggman, utgjorde ett manifest för funktionalismen. Vierumäki idrottsinstitut (1931–1936), Åbo Akademis boktorn (1934–1935) och Sampo-huset (1936–1938) är centrala funktionalistiska arbeten i Finland. Åbo uppståndelsekapell (1938–1941) befäste den modernistiska arkitekturen i finländskt kyrkobyggande. Under återuppbyggnadstiden skapade Bryggman flera skolor, sjukhus och bostadshus. Arkitektens sista arbeten var Villmanstrand, Lojo och Furumo begravningskapell samt Åbo slotts restaurering, som fullbordades efter arkitektens död.

Representant Laaksonen är på studieresa i Sverige från 18 april till 1 maj för att forska Erik Bryggmans nordiska samarbetsnätverk. Han söker information om Bryggmans samarbete med t.ex. Nils Ahrbom, Gunnar Asplund, Sture Frölen, Sigurd Lewerentz, Sven Markelius, Hans Westman och Helge Zimdahl. Laaksonen besöker slott som Bryggman besökte som förebild för Åbo slotts restaurering. Också arkitektursamarbetet mellan Åbo och Göteborg står i fokus. Laaksonen utreder vad hände med Bryggmans svenska projekt, krematoriekapellet i Varberg (1948-1952, inte byggd) och direktör A.G. Sjögrens villa i Ulvåsa nära Motala (1944-1945).